Utdrag ur boken Hej, hej vardagsmat!

6 tankar att hålla i huvudet när man vill väcka matglädje

Ibland kan det kännas som om de kräsna barnen man har vid bordet verkligen inte förstår sitt eget bästa. Varför vill de bara äta makaroner och kex, när matvärlden är full av andra goda grejer? Men med lite specialkunskap om hur de flesta barn funkar när det kommer till mat kan det bli lättare att hjälpa dem att vidga sina vyer.

1. Repetition lönar sig (men det kan ta lååång tid!)

 
Barn föds med en förkärlek för söt och energirik mat och med en skepsis mot beska och syrliga smaker. Att det är på det viset beror på att människans smaksinne grundlades för länge sen, när vi hade hela naturen som skafferi. (Hej, hej stenåldern!) Då behövde vi akta oss noga för att inte råka äta sånt som var farligt, och beska och syrliga smaker var ofta en varningssignal. Barn är med andra ord förprogrammerade att gilla sött och fett, medan de behöver lära sig att uppskatta andra smaker. Det sker genom att de får provsmaka om och om igen – i lugn och ro, utan press – tills den nya smaken sitter. Det kan ta olika lång tid (ibland flera år) – men generellt gäller att ju yngre barn, desto färre provsmakningar krävs.

2. Försök stå ut under den petiga fasen

 
De flesta barn går in i en petig fas när de är ett och ett halvt år, ibland tidigare, ibland senare. Lyckligtvis finns det mycket näring i den mat barn väljer under den här tiden, så det behöver inte innebära något problem rent näringsmässigt. Men det kan se väldigt blekt och tråkigt ut på tallriken! Försök att stå ut med det och undvik tjat och skuldbeläggande kommentarer så ofta och länge du bara kan.

3. Barnet behöver förebilder

 
Precis som i djurvärlden lär sig barn äta genom att se hur andra förhåller sig till maten. Därför är det viktigt att de vuxna runt barnen är så positiva till maten som serveras som möjligt, och att de äter och visar att det är gott och bra. Även matglädje och skepsis bland kompisarna kan ”smitta”, så om man har att göra med till exempel en förskolegrupp kan det vara bra att se till att inte alla gruppens matskeptiker hamnar vid ett och samma bord. 

4. Tänk på tajming (om det går)

Ett sätt att öka chansen för en lyckad måltid är att se till att barnen är tillräckligt hungriga när det är dags för mat. Många barn älskar mellis och äter sig gärna proppmätta på mackor, frukt och yoghurt efter förskolan eller skolan. Efter ett sånt skrovmål kan det behöva gå två–tre timmar innan de känner sig hungriga och motiverade att äta igen, särskilt om det är en vanlig middag som väntar. Därför är det viktigt att försöka invänta den där stunden när det just har börjat kurra i deras magar, men de ännu inte hunnit bli så vrålhungriga att de inte längre fattar att det är mat som behövs. Barn är ofta bättre än vi vuxna på att undvika att äta när de inte är hungriga – och det är i grunden något bra. För att värna deras hunger- och mättnadssignaler är det viktigt att inte pressa dem att äta mer än de vill ha. I stället behöver de få känna inåt för att avgöra vad som är lagom just idag för just dem. En tumregel är att de vuxna bestämmer vad som serveras, och barnet själv väljer vad och hur mycket av det som står på bordet det vill äta

5. Alla är olika

Det är bra att påminna sig om att barn är olika, även när det kommer till mat. Att lära sig äta är olika lätt för olika barn, precis som det är olika lätt för dem att lära sig krypa, gå och prata. Även äldre barn har olika lätt att närma sig ny mat. Vissa äter allt som serveras medan andra bara har några enstaka rätter de går runt på. Att det är så olika beror framförallt på ärftliga faktorer. Forskning visar att uppemot 80 procent av petigheten förklaras av generna. Och mat smakar också olika för olika personer. Därför är det viktigt att inte jämföra barn sinsemellan utan låta dem tuffa på på sin egen matresa. Det väsentliga är att det finns bra mat runt barnet, att stämningen är god och att andra äter och ser någorlunda glada ut vid bordet. (Eller nej, skippa det där med att du behöver se glad ut, förresten! Det räcker om barnet ser att du inte dör knall fall av att smaka på såsen.) Då brukar det lösa sig så småningom för de allra flesta.

6. Servera på ett smart sätt

Med lite list kan man göra det mer lockande för barn att provsmaka ny mat: 

→ Barn verkar uppskatta känslan av att en rätt är gjord av en enda ingrediens, därför kan det underlätta om exempelvis en grönsakssoppa mixas slät och krämig. Om det finns något bekant att toppa den med, som äggbåtar, majs eller pastafjärilar, kan det öka dragningskraften. Grytbaser kan också gärna mixas krämiga innan bitar av till exempel kyckling, fisk eller tofu tillsätts.
→ Kryddor och andra välbekanta ingredienser kan fungera som smakbryggor. Låt en soppa ta smak av gul curry, röd currypasta eller tacokrydda! Det är kryddor som många redan är bekanta med. Eller låt lasagnen få en klick välbekant ketchup på toppen.
→ Det går att utnyttja barnets förkärlek för sött. Mixa ner söt morot i tomatsåsen, äpple i vegobiffarna eller låt den som vill lägga bananslantar eller mango i currygrytan.
→ Det kan vara lättare för barn att närma sig mat som inte är ihopblandad. Grönsaker får gärna serveras sort för sort, till exempel: gröna ärtor, lättkokt broccoli, knapriga morotsstavar, små vitkålsklyftor och så vidare. Om det finns dressing kan den serveras vid sidan av för den som vill ha.
→ Om det serveras gryta går det att underlätta för barnet genom att se till att det också finns något ”rent” att äta, exempelvis bulgur eller pasta, grönsaker och knäckebröd. Då finns det förhoppningsvis något som barnet kan äta sig mätt på, även om det inte är redo för grytan än. Det är ingen fara om måltiden inte blir komplett, det viktiga är vad barnet äter under en längre tid, som under veckor, månader och år. Och då räknas allt barnet äter, även frukost och mellanmål – måltider som kan bidra med mycket näring.
→ Barn har ofta lättare att närma sig krispig mat än mjuk. Iskalla ärtor, havrekuddar, råa grönsaksstavar, knaprigt fröknäcke eller vanligt knäckebröd till exempel. De flesta knäckebröd är 100 procent fullkorn och riktigt hälsosam mat, även för barn.

Tips!

Ställ gärna fram en extra skål med något du vet att ditt barn gillar, som möjligt tillbehör eller topping till riset/ pastan/bulgurn. Något alla vid bordet kan äta av om de vill! Kanske …

– hackade nötter
– rostade solros- eller pumpafrön
– kokt eller stekt ägg
– riven ost
– kikärtor (rostade eller naturella)
– tärnad mango/bananslantar/äppelklyftor
– rostade kokosflingor
– marinerad tofu skuren i tärningar – eller någon liten rest från kylen, till exempel tacofärs från i fredags!